Gräsmattor
Jag älskar vår! Doften av nyklippt gräs en ljummen kväll finns det få saker som slår, även om första besöket vid havet toppar listan. Med våren kommer även slutspurten i skolan... vilket är pest! Men annars känns livet okej, även om jag har lust att dunka den tjockaste boken i min bokhylla i huvudet på någon... även om jag inte vet vems. Kanske i mitt eget?
För att återgå till rubriken så kommer faktiskt jag och gräsmattor riktigt bra överens. Är inte gräsallergiker och den verkar inte vara allergisk mot mig heller, det är ju faktiskt positivt!
Borde kanske skriva några ord om allt jag har att göra, men det tänker jag inte göra! Vårkänslor, vårkänslor, vårkänslor!!
I morse var det första gången jag vaknade av att det var ljust ute. Jippie! Halv sju var klockan och i min hjärna hade jag försovit mig med minst två timmar, istället för att vakna en halvtimma FÖRTIDIGT!! Så som sagt, jag gillar vår...
Dagens ord: Av Karin Boye
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.
karin boye <3
älskar hennes dikter
