Söndag, sista dagen. Lika skönt varje vecka, och lika sorgset på ett sätt. Men jag har haft en hyfsat bra vecka. Lite grejer händer det allt.

Min mamma åker till Thailand idag. Snyft säger jag bara. Det var jobbigt att veta att hon ska vara borta i två veckor. Två veckor är lång tid! Jag började faktiskt gråta när hon skulle åka. Är en riktig lipsill så fort det är något sorgset men ändå. Trösten idag har legat i åttiotals musik. Härlig takt och funny texter, funkar alltid!

Det finns många bra citat från Buffy!

"You're not friends. You'll never be friends. You'll be in love till it kills you both. You'll fight, and you'll shag, and you'll hate each other till it makes you quiver, but you'll never be friends. Love isn't brains, children, it's blood...blood screaming inside you to work its will. I may be love's bitch, but at least I'm man enough to admit it."  -- Spike

Jag längtar för tillfället, längtar tills att nästa vecka är över. Tills att jag är ikapp i skolan. Tills att mamma är tillbaka. Till julen. Till studenten. Jag har tänkt en del på det här med att längta efter framtiden. Framtiden är okänd och det gäller att leva i nuet. Min kära syssling gjorde mig uppmärksam på ytterligare ett bra citat: "Yesterday is history, tomorrow is a mystery, but today is a gift" och det stämmer så jävla bra! Tänk på det!

Dagens ord: "Live is life"