En väldigt glad Lollo och en väldigt glad Alexandra satte sig en dag på ett tåg för att åka till Borås och boka tid för tatuering. När de efter en lång resa kommer fram till Stationen och gått av tåget inser de båda att de inte alls hittar i Borås. Inte heller har någon av dem en aning om vilken adress de ska till. Efter ett telefonsamtal till deras kära vän Johanna som kan Borås bättre får de en vägbeskrivning till stället. När de halt nervösa kommer fram inser de snabbt att stället är stängt. Efter ett öga på öppettiderna är detta något som är ett faktum VARJE måndag. Det roliga var att de egentligen var fullkomligt medvetna om detta. Äsch vi gör ett nytt försök imorgon tänker de och går på tröstbio istället.

Nästa dag går de upp tidigt för att åka till Borås igen. Nu hittar de ju till studion så de tycker att de har läget under kontroll. När de än en gång befinner sig utanför studion ser de att trotts att de är där på rätt dag och inom öppettiderna så är det stängt. Hmm, förvirrat läser de lappen som sitter på dörren (den satt där dagen innan också) den 28/10 öppnar vi kl 15. Tack! Tre timmar till för Lollo och Alexandra att slå ihjäl i Borås. Denna gång blev det lunch, shopping och Chai Latte. När de till slut efter tre timmar kommer till en öppen studio så visar de sig att de inte har några tider förens nästa år. Visst, men vi tar en tid då. Tyvärr så har vi inte släppt dem än! Ni får ringa nästa vecka! Tack Tack!

Torsdag morgon. Två nervösa tjejer möts på en buss för de ska på Drop in tatuerings moj. Wii! Efter en lång kö i kylan får de var sitt nummer... 4 och 5. Efter många timmars väntan börjar det närma sig. Alexandra fick smita före i kön så hon fick sin tatuering utan att vara mentalt förbered. Enligt henne gör det inte ont alls. En nervös Lollo lugnar sig något. Sen var det hennes tur. Några ändringar och sen gör det igång. Och JÄVLAR! Det kändes. Det går, det går. Efter tjugo minuter få hon blodsockerfall och behöver ta sockerpaus från smärtan. Kiss my ass! För jag klarade det! Smärtan till trots.

Resultatet: The White Tree of Gondor på min vad!!

Såg Bridget Jones dagbok idag. Satt där i min ensamhet och hade det så jäkla roligt. Jag har inte sett den på ett tag så det var verkligen jättekul! Hehe, det är helt klockrent när hon åker ner för brandstången och träffar kameran med sin rumpa. Gud vad jag skrattade. För att inte tala om alla klockrena gånger hon gör bort sig!

"Den enda glädjen i världen är att börja." Det stämmer på ett sätt. Börja med något nytt, börja på en läxa, nya starter i livet. Men precis lika glädjefyllt är det att avsluta något. Ett träningspass, en inlämning. För då har man fått gjort något. Jag brukar alltid tänka att det inte spelar någon roll vilket mål man har med något som är det viktiga. Det är vägen till målet som betyder något. Det är där vi hittar den äkta glädjen. Att ta sig fram i livet. Visst finns det små hålor i vägen. Min väg är en grusväg just nu. Inte en stig för den är för snårig, men inte en rak asfaltväg där allt rullar på bra. Utan en helt vanlig grusväg med sina många hålor.

Varje gång jag undvikt en håla hittar jag glädjen i livet. Eller precis när jag har åkt i en, skakats om, men kommit tillbaka på rätt spår. I nuläget är det en väldigt djup håla. Jag är sjuk igen, värre än förut. Missar massa i skolan, prov med mera och det känns inte alls okej. Jag hatar att missa saker, men imorgon ska jag gå dit och skriva provet men inte mer. Få frånvaro gör ont i mitt hjärta. Jag har varit sjuk till och från i flera veckor nu och blir fan aldrig bra!!

00.00 är klockan nu! Han älskar din kompis... kul!

Mina vänner, Buffy, bra böcker och trösten i att det snart är lov är glädjeämnen just nu mot ett hittills okänt mål, en grop bara det.

En väldigt seg bloggvecka här, nästa blir bättre.

Läste i GP igår en liten rolig sak, David Modiri och Gudarna spelade på Sticky! hehe Där blev det nog lite fel... hade det varit ett kommatecken med efter David hade det varit okej, för han är en av gudarna. Men Det mer korrekta namnet är nog Navid! (och jag var där btw)

Träffade Pysen idag. Lika glad som vanligt och det gjorde mig glad. Hon pratade massa och under tio minuter sa hon inget annat än "jag är Pippi Låångstrump", samt sjöng. Hästen på lekplatsen var Lilla Gubben och jag var stora Herr Nilsson som kunde gunga själv.

Jag håller på att ge upp Internet helt. Det känns inte kul längre. Blogga är helt okej, oftast kommer jag på bra saker att blogga om men glömmer bort dem igen innan jag bloggar. Kul!

Dagens ord: Soon!

Jag blir så irriterad. Va fan höll jag på med på Peace and Love igentligen. Jag har nu börjat lyssna på Johnossi, jättebra! Och precis som med Markus Krunegård upptäcker jag att de spelade på P&L. Jag blir så irriterad!!!

ojojoj va dålig uppdatering här, sorry!

Tillbringade en jättemysig helg hos Fin! Låg i soffan hela lördagen med varsitt täcke upp till hakan och bara glodde på dumburken. Grät en skvätt ibland, pratade och skrattade gott.

Fick även reda på att jag under ett bra tag har somnat till BandIt helt i onödan eftersom Lugna Favoriter sänder på frekvensen 106,9 i Göteborg. Kul att det inte stod på hemsidan när jag kollade. Men när jag väl skulle lyssna på kanalen i söndagskväll så fungerar inte den frekvensen på min radio! Så jag kom på anledningen till att jag bara lyssnar på en kanal beror på att jag knappt kan få in någon annan kanal.

Är även en liten sjukling på burk dessa dagar. Det är jobbigt för jag orkar inte göra så mycket mer än att sova. Däckade runt halv två idag och vaknade strax efter fyra och var fortfarande dödstrött.

Jag har även kommit på att jag bara ska läsa böcker på engelska nästan. Det behövs =)

Dagens ord: "The bleeding hole in her heart"

Visst är det stor skillnad på ett Hej och ett Hejsan? Tänk lite på det...

Har en härlig helg framför mig tillsammans med min fina syssling Jossan. Vi ska se på massa film med temat, trumvirvel, Jane Austin. Vi ska hinna med Stolthet och fördom, Förnuft och känsla, Emma, En ung Jane Austin och Jane Austins Bookclub. Mycket trevligt.

Åker iväg imorgon men är tillbaka på söndag. Vi är tillbaka då med nya tankar och funderingar kring ett hittills dolt ämne, jag är fan inte Yoda!

Dagens ord: Döden

Tjo! Då var lilla underbara jag tillbaka igen efter några dagars uppehåll. Det var ju en historia om lite för mycket piller som gjorde att jag hamnade på Rehab, men det är över nu... låt oss tala om gladare saker. Jag mår bra, jag lovar! Ny frisyr bara, jag tror att ni alla kommer gilla min numera lite mer "blanka" look.

Vad hände på Rehab då? Inte mycket. Jag stiftade närmare bekantskap med the slayer. En väldigt trevlig prick, lite uppgiven efter sin mammas död bara. En paus för henne med var nog välbehövlig. Förstår inte hur hon orkar ränna runt på kyrkogårdar hela nätterna och göra gud vet vad men sin spetsiga påle hon alltid bär med sig.

Nu när jag är tillbaka i vardagen igen får jag tampas med huvudvärk och en svullen hals (har nog bränt mig på det varma vattnet i alla koppar te jag och mina vänner dricker varje vecka). Eftersom jag faktiskt var på avgiftning tilläts inga droger. Men blod är ingen drog va? Bra! Min andra nya vän, en blod snygg sak, som slayern inte vill något hellre än att sätta pålen i, sa att det inte var någon drog. Å andra sidan är han en stygg pojke...  

Men jag lever i alla fall. Andas och mår bra. Jag la av med cigaretterna under avgiftningen. En stor eloge till mig! Eller hur Sniff?

En fråga bara... hur länge var jag borta från mina kära älsklingar till läsare? Det känns som fem, sex dar men sist jag kollade i almanackan var det april men en liten fågel viskade i mitt spetsiga öra att det nu är oktober. Om det stämmer är jag väldigt förvirrad.

Så nu för tiden försöker jag bara leva i nuet. Inte tänka på igår och inte tänka på imorgon. Att jag gör samma misstag dag ut och dag in gör inget. Gud förlåter alltid, han är förlåtande. Jag ska leva i all evighet så han har några år på sig att sura!

Dagens ord: "Can you take me higher?"

Bara för att allt är svart på vitt behöver inte det betyda att det är tråkigt. Okej, grått är en tråkig färg. Speciellt när vädret är tråkigt och grått så är grått inte gott. Men svart på vitt. Se sanningen i vitögat. Det är inte tråkiga saker. Det är bra saker med tråkigt innehåll. Som svart text på vitt papper. Hur kul är det liksom? Hade det inte varit roligare om pappret var rosa? Eller om man tar livet som exempel; Att leva på rosa moln är väl roligt och bra. Men att se det svart på vitt gör det mer realistiskt. Kanske inte bättre, men ändå bra. För man inser något.

Nej, jag har inte gått och dött. Jag har inte snubblat på någon trottoarkant och brutit nacken. Nej, jag mår så bra så. Har bara inte tid med datorer just nu. Det händer så mycket i den levande världen. Imorgon ska jag uppdatera igen =)

Dagens ord: Söt som honung!