När man vet att det stämmer, stämmer allt så bra. Hur världen går ihop (tja det är ett mysterium i sig men principen) hur matte är uppbyggt och varför Pythagorassats stämmer. När man vet det, stämmer allt så bra. Man har lyckats lösa ett litet problem och det känns som om man bestigit ett berg.

När det inte stämmer är det som citatet från förra inlägget. Det är då det avgörs vem man är. Så vem är du, vem är jag?
Det vet jag inte än.

Hoppahoppahoppa

Det var en gång Bellman som stod och hoppade på ett brunnslock medan han ropade 21, 21,21. Då kom en polis förbi och frågade Bellman varför han hoppade på brunnslocket och ropade 21. Bellman svarade att han hoppade för att det var roligt och frågade polisen om han ville testa. Det gjorde polisen, han ställde sig på brunnslocket och började hoppa och ropade 21, 21,21. Då drog Bellman undan brunnslocket, så att polisen föll ner i brunnen. Sedan lade han tillbaks locket och började hoppa igen samtidigt som han ropade 22, 22, 22.

Allt är så rätt men världen är samtidigt så fel...

Okej, mycket tankar idag... blir spinning nu för att rensa systemet!